Ibland får jag sådana här stunder. I dag är en sån stund. Allt bara stämmer så himla rätt. Allt faller på plats för en stund. Och jag älskar livet. Även om det inte är helt på min sida.. men småsaker går att fixa till. (skulle vilja vara kär) men det kan vänta.

Tills jag är ännu helare, tills jag är lite lyckligare. Tills jag hittat mig själv.

Det är stunder som denna som jag funderar på om jag är lite konstig helt enkelt. Jag sitter för mig själv haft ett underbart samtal med en vän och lyssnar nu på musik och vill bara leva livet. Jag vill äta det jag vill vara här och nu för alltid. Jag vill att det alltid ska kännas just såhär. Men det kommer det inte att göra och därför ska man ta vara på just denna stund här och nu. För just nu är livet helt jäkla underbart. (fast han har träffat en annan.. ) men sånt är livet och det går vidare ändå.. visst:)?