Trött i dag. Fastän jag har haft en fin dag med min systerson. Men börjat jobba nu och det tär lite på mig. Jag är nog inte gjord för att jobba.. hehe.. skulle vara skönt att bara vinna en massa pengar och slippa jobba helt enkelt. Men så är inte livet. Livet är mera än så.

Men vad är då livet?

Äh jag försöker bara vara filosofisk en dag då det inte riktigt fungerar. Har helt enkelt inte inspirationen till det. Är trött. I kroppen i hjärnan kanske till och med i själen. Jag känner att jag nu ikväll har krävt lite ensamtid. Tid som jag bara vill ha för mig själv. Tid som jag tidigare hade mera förut då jag bodde istockholm. Då ensamheten var en del av min vardag. men som inte finns på samma sätt nu när jag är tillbaka i Umeå. Verkligheten är så mycket närmare här hela tiden. Lite mera påträngande. Om än mera distansierad. Äh.. jag vet inte.

Jag slutar här för i dag och återgår till att göra något annat.

Tillbaka där jag började någon gång för länge sedan. Lyssnandes på musik i mina lurar kände jag bara att jag var tvungen att skriva lite. Fundera över det val jag gjort för denna sommar. Med att flytta tillbaka över sommaren. Bo där jag bodde förra året. Göra det som jag gjort 9 år tidigare i mitt liv. Leva utan dem som betyder något för mig. Eller gör han det? Jag vet att jag använder min blogg för att klaga. Men det för mig är ett sätt för mig att rensa ut lite och gå vidare med mitt liv. Ett sätt att skriva av mig lite. Jag har ändå inga läsare just:) så det är ändå ingen som läser detta.

Jag har drömt om honom nästan varje natt i 2 veckor nu. Men nu i natt gjorde jag inte det. Det var skönt att vakna och inte behöva ha honom i hjärnan det första jag gjorde då klockan ringde. Det kommer och går. Det är svårt att bryta med någon helt. Det är svårt att leva mitt liv som om han inte fanns. Men jag gör det och jag har gjort det i 5 veckor i dag. Det blir kanske lite lättare för varje vecka som går. Detta är det längsta som vi inte har hörts på. Det känns konstigt. och jag är sjukt rädd för att jag ska stöta på honom och henne typ på ica eller så. Vissa stunder vill jag bara ringa honom och säga hej. Men jag vet att det inte funkar så. Han kan inte ge mig det som jag vill ha och därför låter jag det vara för jag orkar inte dra upp allt igen. Och jag vet inte riktigt vad jag vill ha från honom. Jag vet bara att jag saknar honom otroligt mycket och att det fortfarande gör ont. Konstigt att det kan göra ont fastän det är nästan 2 år sedan det tog slut. Men som en kompis sa till mig i helgen så gjorde vi egentligen helt slut för 5 veckor sedan. Då när jag bröt all kontakt. Känns rätt löjligt att göra något sådant men det var det jag behövde göra för mig själv för att jag skulle kunna gå vidare med mitt liv. För att jag skulle kunna bli starkare. Han är min svaga punkt i livet just nu och svagheter måste man bli av med.

Nog analyserat och tjat nu.