För en kvart sen mådde jag bra. Jag går runt och dikterar min egen verklighet och jag är huvudpersonen i en pjäs som jag inte skrivit själv just nu. Ibland är det konstigt hur allt bara kan försvinna. Jag lever mitt liv och jag tror att det är meningen att jag ska vara där jag är just nu. Jag tror att livt har en mening. Varför skulle annars mitt liv vara som det är. Där jag hela tiden när jag tagir mig upp för kanten faller ned igen. En vän sa till mig för länge sen när livet var lite svartare " Det kommer att vara så hela tiden, man tar sig upp för backen men sen är man tillbaka nere igen. Det som då händer är att ju fler gånger du tar dig upp desto lättare är det att hitta bättre vägar upp"... Jag är nu på stigen, den som leder uppåt som jag hittade för 2 år sedan.. den där som är kantad av skogar mörka och grå. Den där stigen som jag vet slutar i ljuset men som tar ett tag att ta sig fram på för att jag är mörkrädd. Ibland tänker jag att det skulle vara så mycket lättare om jag hade en cykel. Det skulle gå så mycket snabbare att ta mig fram då. Men jag vet..min pjäs slutar inte så. Det fick jag lära mig för länge sedan. Men jag undrar bara om inte nån skulle kunna skriva om mitt manus lite så att jag slapp gå i mörkret ibland, kanske ge mig en ficklampa. För just nu när jag trodde att jag hittat fram så upptäckte jag att jag gått vilse och jag stod där i början igen du vet.. där halvvägs där det är som mörkast för årstiden. Där jag för tillfället tappat bort vad det var jag skulle säga....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknade lyckligare än på länge. Jag har det där lilla suget i mig som får mig att vilja leva lite mera lite längre lite bättre. Jag har ett driv och jag vet inte vart det kommer ifrån. Jag försöker fylla livet istället för att livet ska fylla mig. Vi...

Det är på mornarna som det kan vara jobbigast. De dagar då jag umgåtts för mycket med mig själv. Då livet är lite skörar än vad det var förra veckan. Då när sängen kallnat efter att ha sovit för många nätter ensam. Vaknat för många mornar själv.  ...

Lyssnar nu på Säkert, vemodigt och lite norrländskt sådär fint.    Haft en fin dag med mig själv min penna, musik och mina tankar. Det är då det händer. Det är då det skapas. Det är även då som tankarna på dig kommer och går igenom mig, mitt hjär...

Ibland (de senaste veckorna) tänker jag att livet skulle vara lite lättare om man slapp känna allt. Jag är lite ledsen just nu det har gått 3 veckor utan honom nu. Och det går bra, jag vet jag kommer att klara mig men det är alltid lite svårt att var...

Ja jag kanske borde ta och göra det med tanke på att jag typ bara skriver på måndagar. Men jag ska sluta tjata om det och bara skriva för att jag känner för det och för att detta blivit mitt nya forum för att skriva. I och med att ingen läser ändå så...