Detta var ett tag sen nu. Det var innan vi blev en mindre i familjen, fast nu är vi en till, i och med barnet i min systers mage. Det är konstigt det där med familj ibland. Vad man kallar sin familj och vilka som får ingå. Jag har en stor familj för mina vänner hör till den också brukar jag säga. Familj är väl de som ställer upp för en och har funnits där ett tag. Sådana personer som inte lämnar en bara för att det blir lite nedförsbacke.

Dagen i övrigt började lite snett, trött hann som vanligt inte äta frukost och ja inte allt för kul att sitta själv på jobbet. Men det vände vid lunch, med trevligt lunchsällskap och glada miner. Nu ska jag få besök av min syster och lilla fina bebisen (som inte är så liten längre). Så dagens tankar blev inte så många.

pipipipppppppiiiiiiiippipi...... piiiiiippppp...

Sen kom dom ifrån varandra och livet vart lite tråkigare. Men de levde vidare i varandras luddiga små gula hjärtan.

Det har varit en mörk dag i dag. Solen har inte tittat fram just något. Det ska inte påverka läste jag i en tidning mellan uppsala och stockholm. Men nog blir sinnet lite dystrare när inte solen tittar fram och det är som att man skulle gå med solglasögon hela dagen. Jag kan ju hoppas att i morgon blir lite soligare och bättre. Tröttheten har inte lämnat mig än heller. Men en dag gör den väl det också. Längtar till helgens vila.

Hur ska jag kunna göra det? Skriva en motivering om hur nära vi var? Vad vi hade för relation. Du var en av mina pappor, du var min barndom. Du var men är inte längre. Inte på riktigt inte mer än minnen och bilder, dofter och hål i hjärtat.

De kom och tog dig innan vi hann säga adjö, innan vi var färdiga med dig, med varandra. Du skulle inte försvinna först. Jag hoppas att du har det bra. Jag sörjer varje dag... varje dag utan dig är en dag närmare.

Vila, sov och drömm vackra drömmar!

• om han inte dött
• om jag inte var singel
• om jag inte längtade så mycket efter något annat
• om jag inte visste det jag visste
• om livet tett sig annorlunda från början

• om han inte lämnade mig för en massa år sedan

• om jag inte börjat med det som tar livet av förnuftet

• om jag levt min dröm
• om jag inte klippt håret kort.

Kanske skulle allt ha varit annorlunda om jag inte levt mitt liv som jag levt mitt liv tills i dag. Men hade jag varit lyckligare om allt varit omvänt?

Jag tror inte det, för kanske är allt lite mera spännande när det är lite som det inte ska...

Jag  har inte tvättat på 5 veckor. Och jag insåg att jag måste ha extremt mycekt underkläder eftersom det gått så lång tid. Jag tycker inte om att tvätta när det blir såhär extremt mycket. Men nu blev det så och ja smällen får jag ta i dag. Det finns ju faktiskt roligare saker att göra en måndag.

Måndagar som jag för övrigt kommit att börja avsky lite lätt nu när jag har ett måndag till fredags jobb. Måndagar, så många dagar kvar till helgen och ledighet. En ledighet som oftast ska fyllas av en massa akriviteter och shoop så är helgen slut igen. Ända fördelen kanske med att jobba inom vården att man är ledig en dag eller fler mitt i veckan, då man kan göra sådant som är extremt tråkigt som att tvätta och diska och dylikt. För övrigt ska jag i dag börja det trevliga arbetet med att rensa ur mitt hem.. suck.. Samlar egenskapen som jag nu kommit på efter Tex bortgång kommer från honom. "det kan vara bra att ha...!" Ja när? Fast ibland får jag användning för saker så det är inte fy skam, det är väl därför som det är så svårt att slänga saker också?!

Det var jag hela dagen, det kokade i mig och jag var nära att bara ryta ifrån på jobbet till mina arbetskamrater. Helt utan anledning kanske eller lite irriterad var jag i och för sig på dem. De fattar ju inget ibland. Men sen är det väl också anspänningen av att begravningen är i morgon, känns inte jätte kul. Men den dagen var väl tvunget att komma den med. Även om jag inte vill.

Jag spenderade i alla fall kvällen i gott sällskap i goda genusvänners lag:). Nu är den eran över för ett tag då en av dem ska flytta till andra breddgrader. Känns lite sorgligt det med. Men vi ses ju igen snart.

Livets mysterier, och ja jag kan önska ibland att jag slapp vara utan vissa av dem, det är lite påfrestande ibland att veta så mycket och analysera allt hundra gånger om. En del av livet som jag lever och ibland är jag en pms bitch! Men fan vad skönt det kan vara att vara arg ibland med. Inte bara sitta där och le som en jäkla nickedocka hela tiden.

I dag var en bra dag, i dag umgicks jag med goda vänner skrattade och glömde för en stund bort allvaret i livet. Jag strimlade papper på jobbet och kände glädjen av att soptunnan var där så jag kunde tömma när det blev för fullt. Konstigt vad små saker kan göra mig lycklig ibland. Jag uppskattar livet just nu, även om det är tungt. Jag förösker se det goda och leva på som vanligt.

Senare på dagen var jag på stan skulle hitta kläder till på fredag men det gick inte. Är inte så kul med tanke på målet med shoppingen. Men jag träffade min bror och syster och vi åt mat vi umgicks och samtalade, vi kommer varandra närmare. Men det gör ont. Det är jobbigt att jag är så labil. Jag grät en tår på restaurangen, det går bra så länge jag inte tänker på det.

Jag tänker på dig Tex och jag vill inte behöva ta farväl jag vill inte att fredag ska komma för det är det sista det är det som avgör att det är på riktigt.