Jag har inte varit så bra på att skriva på ett tag. Men jag antar att jag har haft slut på ord. Nu när saker och ting blir jobbigare i livet så kommer orden tillbaka. Visst är det lite konstigt att när det är jobbigt att leva, tungt att ta sig fram. Det är då orden flödar, det är då man har saker att säga. Sen kanske det inte intresserar någon annan men det finns ändå där.

Jag är redo att skriva lite igen. Jag tror att jag behöver det. Även om ingen läser så gör jag det för mig själv.

fastän jag vet att jag borde, tankar snurrar runt och stör min ordning. Jag kanske inte är så bra på att varva ned när jag jobbat kväll det kanske är det som stör.. jag vet i alla fall inte. och jsut nu gör det mig väldigt irriterad. Jag vill sova nu jag behöver sova nu.

Suck.. jag vill verkligen inte att det ska bli såhär i sommar då han ska resa bort och vara borta en massa veckor. Då kommer jag att bli tokig.. det är inte kul. Känslor från hösten gräver sig på och jag känner mig lika rastlös som då.. men nu av andra orsaker, som jag inte vet, är det för att jag längtar framåt eller för att jag är rädd??

jaja.. dags att göra ett nytt försök nu i alla fall.

då man slapp bestämma över sitt eget liv. Då någon annan sa till en vad man skulle göra. Det är ju så jobbigt med alla val som finns för vilken väg man ska ta här i livet. Ja det är inte lätt att vara männsika, det är då ett jag kan säga. Men hey... livet går vidare ändå och livet är väl det enda som stoppar dig från att leva, visst är det så?!

men jag lever vidare ändå. Kokar makaroner till middag och ska snart äta. Kollar mig i spegeln och skrattar, ser ut som fan. Men varför orka bry sig? Livet går ändå vidare med eller utan verkligheten. nu kokar vattnet snart över...

and besides you are probably holding hands with some skinny pretty girl that likes to talk about bands... jag vet inte vad du gör...

jag borde inte bry mig heller för du var länge sen jag är framtid och du var då eller är du det?

Och jag vill inte kriga mera. Jag vill ha kärlek jag vill inte äta smulorna jag vill ha hela godispåsen, jag vill inte endast ha glasyren jag vill ha hela kakan.

Jag vill ha någon som älskar mig för mig för jag är en underbar person, och om han inte fattar det vill jag inte mera. Jag vill ha kärlek inte krig, så är det bara!

Jag kommer hem öppnar dörren till min lägenhet. En underbar känsla, jag drar in lukten av min egen, min egna lägenhet min egen smuts mina egna saker. Jag äger mina saker jag hyr min bostad och jag arrenderar mitt liv.

Jag är min egen och ingen annans, men livet är bara till låns tills den dagen jag inte vill vara här längre. Då åker jag tillbaka till landet jag kom från. Det land som ligger långt långt bort. 

Jag är förnöjd med tomaterna och jag älskar just nu livet i just denna stund. Mer kan jag inte begära. Jag trivs med mig själv just nu. Jag är nöjd. Kanske är jag inte nöjd i morgon men just nu lyser mina ögon av livets alla små saker som gör det hela värt det. Värt att orka vidare trotts att fötterna värker flr att jag gått fel så många gånger.  

skuttar fram på vägen, utan mål eller mening i livet. de skuttar med lätta steg. En ramlar och jag frågar "ska jag hjälpa dig upp?"

Vart tog han vägen? Vem ska hjälpa mig om jag ramlar?