Senaste inläggen

Av Tots - 2 mars 2010 18:50

Det var 4 månader sen jag fick samtalet av min mor.

Det var 4 månader sen min värld ändrades.

Då som jag kunde förstå vad död innebar.

Det var då som mitt hjärta blev lite svartare.

Jag fick samtalet som man inte vill ha.

Som jag hoppas att folk slipper, tyvärr är det väl oundvikligt.

Det kommer att ske.


Det var då han dog, för 4 månader sen...

tårarna rann i floder, de rinner än.


Det var då, fast jag har ännu inte fattat det.

Det känns som att det var igår.


Av Tots - 1 mars 2010 20:50

Jag vaknade på morgonen, klockan ringde alldelens för tidigt som vanligt. Sömnen var inte klar och dagen tvingade mig upp trotts att jag inte ville. Jag gick till jobbet, satte på datorn, kollar vad som finns att göra. Min arbetskamrat kommer in, sätter sig vid datorn, kanske pratade vi lite grann, om helgen, om dagen, om annat strunt. Dagen går och lunchen intas under tystnad läsandes en tidning som bara läses för att det är det enda som finns där och för att ord i vissa fall är överflödiga. Kaffemaskinen piper och säger att nu är ditt kaffe klart. Går tillbaka till kontoret, sitta och titta in i skärmen lite mera, packa lite prover svara lite på mail. Frågar konstiga frågor som jag vet min arbetskamrat inte kan svara på. Men jag frågar ändå för jag har tråkigt. Gör en studdsboll av gummiband, konstigt att det funkar. Viker en till svan, måste komma till 1000 st. för att få önska. Har gjort 10 st. Klockan slår hemdags, handlar på vägen hem, ringer något samtal för att få tiden att gå på den långa vägen hem. Kommer hem lagar mat, äter maten ser en film. Fylls av en längtan efter kärlek, på riktigt, kärlek när den är som bäst.Filmen tar slut och livet tar tag i mig, tvingar mig att inse att jag är fast på ett ställe som jag inte vill vara fast på. Ett ställe där varje dag ser ut som den andra och allt har sin samma rytm. Där livet inte är livet som jag vill att det ska vara utan för att det bara är... det liv som bara blev för att jag någonstans på vägen gav upp... Eller är det bara för att jag inte orkar? Jag har varit singel i 5 månader nu och det är, i morgon 4 månader sen han min styvfar dog.. Jag vet inte hur jag ska ta mig vidare, jag har fastnat som en myra fastnar i tuggummi en alldelens för varm sommar dag. Jag vet inte hur man tar sig vidare när livet är som ett ekorrhjul där man inte tar sig lös. Jag vet ibland inte hur jag ska finna styrkan att orka göra allt som jag måste för att ta mig vidare och ut ur detta...

Av Tots - 18 februari 2010 18:17

  

En liten bit ur mitt rum, finns dock inte så mycket mera att visa då rummet inte är så mycket större.. men jag tycker om det. Mitt lilla rum som just är fyllt av alla mina favorit saker d.v.s halva mitt kök:)


I dag var jag tillbaka på jobbet efter två dagar hemma. Tänkte att det borde vara en del att göra då... meeeeen icket.. är redan i kapp efter i dag trotts att jag låg två dagar efter. Aja, vad göra? Det är bara att le och vara glad att man har ett jobb.


Och i morgon ska jag ned till Stockholm och hälsa på mina underbara vänner!! Jag längtar så mycket. Måste dock tvätta och packa och sova och jobba innan jag kan dra iväg. Men det kommer nog att gå snabbt.



Av Tots - 16 februari 2010 22:22

eller.. jag har nog inte så mycket att säga idag. Det har vart en ganska seg dag. ajg längtar till helgen när jag ska till stockholm för då får jag träffa alla mina vänner som jag saknat. :)


Och det var inte så mycket mera att tillägga.

Av Tots - 15 februari 2010 19:24

 


Det var söndag och jag tog hand om sötaste barnet. Mat på kläderna och ofräscha moster men barnet var glatt. Fast på denna bild försökte han verka elak.


Hade diskussion med min vän om just barn och hus och annat som hör "svensson" livet till. Varför man inte vill vara som dem, men sen vände vi på frågan och jag frågade mig själv vad jag har som andra skulle kunna vara avundsjuka på... Jag bor i ett kollektiv 28 år och bor i ett rum stort som en tändsticksask. Jag åt avokado, makrill, skagenröra och leverpastej till middag (uäk), jag är inte jätte nöjd med mitt jobb då jag blir så uttråkad och inte stimulerad på något sätt. Jag vet inte riktigt vad jag vill med mitt liv och jag frågar mig varje morgon vem ajg egentligen är.. Jag är singel och ja.. jag vet inte så ser mitt liv ut och det är nog inte så mycket att vara avundsjuk på. Aja man får väl bara göra det bästa av det och njuta av det goda här i livet som att vara barnvakt åt min underbara systerson:)

Av Tots - 3 februari 2010 15:30

Ja jag vet inte vad jag ska skriva egentligen är bara så uttråkad just nu 1,5 timme kvar på jobbet och den senaste timmen har jag suttit och glott in i datorn. Svarat på ett mail och städat i klisterlapplådan. Stimulerande?? NEJ verkligen inte men jag ska inte klaga då jag har min positiva vecka. Det är ju helt underbart att ha ett jobb där man inte stressar ihjäl sog och bara kan sitta och glo... eller??!! Jag vet inte.. inte riktigt min melodi. Men nu ska jag sjunga vidare och hitta något annat att göra.. suck... snart slut på dagen i allafall!!!

Av Tots - 18 januari 2010 23:09

 

Jag vill inte att det ska vara på ricktigt. Du är ju så levande. 


Jag saknar dig, tårarna rinner. Det gör ont. Det är svårt att förstå.

Jag vet att jag en dag måste förstå jag vet bara inte hur jag ska

ta mig dit. Jag vet inte hur man någonsin förstår?


jag vill inte att du ska vara borta för alltid. Jag vill inte att du

ska vara död. Jag vill inte att denna text ska finnas, jag önskar

istället att du fanns...


Du som alltid var så glad. du som alltid fanns, du finns inte mer.


Åhhh.. det gör så ont.. så fruktansvärt ont!


Jag hoppas att du har det bra. Jag hoppas att du ler!



Av Tots - 17 januari 2010 18:25

det känns bara kaos allt just nu. I huvudet och i det rum där jag nyligen flyttat in. Det är så mycket grejer och så mycket nya intryck, det är rörigt och jag har för mycket saker. Jag har kläder som jag knappt minns jag har och jag har saker som jag sparat sen jag var liten. Jag har ont i hjärnan av all aktivitet och jag vet inte vad jag ska göra. Det är söndag och jag har lite ångest och den ångesten vet jag inte vart den kommer ifrån. Jag börjar jobba heltid i morgon och jag vill inte bli en 8-17. Jag vill att helgen ska vara en dag längre och jag vill ha kärlek.


Jag vill rätt mycket just nu och jag känner mig lite labil. Jag vill helst bara att det ska bli bättre så att jag slipper vilja så mycket som i dagsläget är helt omöjligt. Jag vill vara kär.


Jag har varit singel i 4 månader snart och jag vill inte hitta någon att vara ihop med för det har jag inte tid med men jag vill ha någon som jag kan tycka om någon som tycker om mig.


Jag saknar söndagar som de såg ut förut, då tiden och ångesten inte var ett problem. Då det inte gnagde på insidan och frustrationen inte var så nära, då livet var lättare för att jag inte ville så mycket. Då allt bara var så mycket enklare och livet inte lika hårt. Jag bor i en lägenhet nu likadan som när jag var liten. Då när livet var lyckligt och inga onda andar fanns. Då innan desperationen om lycka inte fanns och alla var glada. Livet var kanske inte lättare då, det tror jag inte för visst kämpade jag då med. Men då fanns i alla fall han som var så snäll mot oss. Han som dog för att han körde på en halväg och hade lite brottom.

Skapa flashcards