och det betyder att jag och världen inte står på samma sida. B-day står för bitch day. Jag som brukar vara så snäll och foglig, har helt plötsligt det sista året börja bli en bitch vissa dagar.. jag fattar inte vad det är med det?? Men det bara kokar inom mig och jag är arg på allt och alla som jag irriterar mig på. Det är en jobbig känsla men det kanske handlar om att ta tillbaka mig själv och det som är mitt eller nåt. Jag vet inte frustrerande är det i allafall att vara såhär lite nu och då. För det kommer inte ut helt utan bara ligger där under ytan och har sig myser runt lite och vägrar släppa taget.

Och jag sitter nu på jobbet och borde inte sitta på internet och kolla strunt. Men är så less på att jobba just nu så jag undrar om jag måste ta lite semester snart igen. Vad har hänt med mig? Är bara allmänt less på allt och alla... suck..

Mitt liv har just nu tagit paus fram till att jag ska flytta. Att sova på en soffa gör livet lite hårdare. Och jag tror aldrig att jag har längtat så mycket efter min säng någonsin. Men på fredag då får jag äntligen sträcka ut mig i en vanlig säng, som inte är för kort så att mina fötter sticker ut.

Då får jag även ett eget rum, även om det är litet, men det kommer att bli så skönt att ha ett eget rum där jag kan vara ifred och stänga dörren.

Återkommer när livet har gått på på play igen.

Det vart en ganska bra jul ändå trotts att det var den första som vi firade utan Tex. Nya tradioner föds när levnadsförhållandena förändras. Julen är snart över och chokladen ligger och jäser i magen.

Jag har i allafall haft en jätte mysig jul. Vi syskon har hängt i flera dagar och fixat med mat och allt. Sjukt jobbigt att handla maten utan bil och sen släpa hem den i resväska (för att underlätta) men jag vet inte om det gjorde det så mycket bättre då det var som att ploga när man skulle dra den i snön. Men vi gjorde det och alla var nöjda och glada.

Vi var en stund vid graven och tände ljus och grät en tår. Jag lade dit en X9 tidning som jag köpt till honom i julklapp, jag stoppade ned den i träskon som stod kvar vid graven så att han skulle hitta den.  Så nu har han lite att läsa vart hän än befinner sig. Det var lite tomt utan honom. Men han fanns i våra tankar och min systerson firade sin första jul. Han hjälpte säkert till att hålla uppe stämmningen skulle jag tro. Han vart inte alls rädd för tomten utan han bara skrattade och log:).

  Jag pratade just med min kära vän Erica på Msn. Jag saknar henne, vi har haft många roliga stunder ihop. Som på denna bild när vi var i London tillsammans i våras. Det var en underbar resa. Genom åren så skaffar man sig många vänner men det är bara de som är riktigt intressanta som man behåller och stoppar in i sitt hjärta. Jag hoppas att vi kommer att vara vänner länge. Livet är som lite tråkigare när man inte har sina kära runt sig. Just nu har jag inte så många kvar i Umeå de flesta har lämnat staden för äventyr nere i södra Sverige. Sånt som händer när folk blir äldre och är färdiga med utbilningar eller blir kära och så vidare. Jag är varken kär eller klar med min utbilning så jag vet inte vad som kommer att hända med mig härnäst. Men det är väl det som gör livet spännande. Det är ett äventyr, ibland är det bara skit och det känns som om man aldrig ska ta sig vidare (så har mitt sista år varit), men det vänder någongång och då går det bara uppåt. FÖr efter regn kommer solsken. Efter tårar kommer leenden.

Tack alla mina nära och kära för att ni finns!

tack för det stöd ni ger när livet är lite mörkare.

TaCk

Jag har nu lovat mig själv att innan sommaren kommer så ska jag ha sprungit en mil. Jag ska komma i form. Och då menar jag inte att jag vill bli supersmal och fit utan helt enkelt så måste jag ändra mitt sätt att leva för att jag vill må bra och komma in shape. Alltså börja äta bättre, dra ned på köttätandet mera bönor! Sen ska jag ha sundare sovtider inte som nu de senste 3 åren då jag helt gått från att vara kvällstrött, till att sitta uppe till tolv ett (och ja för mig är det sent). Nästa sak som jag ska ändra är att jag ska träna mera, eller inte mera men regelbundet, varje vecka inte bara varannan.

Det är mitt nya mål som jag ska införliva så snart helgerna är över och min nya vardag stiger in.

konstigt hur man kan få pengar för att någon går bort. De ersätter ju inte honom, de kommer inte gratis. Det är på bekostnad av honom och ett bevis på att det som hänt verkligen är sant. Du kommer aldrig att komma tillbaka, du kommer aldrig mer att finnas.. du... kom tillbaka. Jag vill inte att du ska vara borta.

Min syster sa att detta var hans sista sätt att hjälpa oss... Får se det så.

Jag tittar upp mot himlen och säger tack! Tack för allt tack för att du fanns i våra liv, tack för att du fanns.

Åh tårarna rinner nu och det gör så fruktansvärt ont att inse att inte kunna se dig längre på riktigt. Du är bara en bild i minnet som etsats sig fast..

Jag saknar dig, julen kommer inte bli samma sak utan dig. Jag och mina syskon förlorade julen så som vi minns den. Vi har förlorat en av de viktigaste personerna i vårat liv.

Det är väl ungefär såhär jag känner i dag för att packa och slänga och rensa och göra mig av med saker som jag inte alls vill slänga.

Saker som jag genom åren fäst mig vid emotionellt.

Men hey.. det är ju bara prylar. Allt sånt går ju att ersätta.

Eller gör det det. Går ett minne som är fäst till en sak att ersätta?

Fast jag är inte mina prylar, jag är inte mina russinburkar som jag och min exkombo samlade ihop för flera år sedan.

Jag är inte den gula gardinen med oranga prickar i mitt kök.

Jag är inte mina saker, men de har börjat äga mig och det är väl det som är så hemskt att komma på såhär nu i packningsfasen.

Jag är inte materiella ting de säger inget om hur jag är som människa. De har inget värde efter att de lämnat mitt hem, deras värde ligger endast i mina minnen. Minnen som nog aldrig kommer att försvinna även om prylen försvinner.

Jag utmanar verkligen mig själv genom att flytta nu. Från 52 kvadratmeter till 7 ynka små kvadratmeter.

Livet är till för att utmana. Detta är min utmaning.

Det är lite tungt ibland att sitta själv på jobbet som jag gör just nu. Jag borde inte sitta och surfa runt på internet. Men jag tar en liten rast från packandet av prover. Det är inte superkul och överdrivet stimulerande. Men det är bättre än mitt gamla jobb, detta sliter inte alls på samma sätt och det är bättre betalt. jag ska inte klaga på mitt jobb men när tiden är som den är och tankarna snurrar i huvudet ja då är det lite jobbigt att sitta själv och glo in i en dataskärm. Det är inte så lätt då att hålla tankarna borta från allt som snurrar runt i huvudet.

Det är mycket förändringar på gång nu nya traditioner till jul, flytt, seperation, och ja sen kommer jag inte på något mer just nu. Men det är snurrigt i huvudet.

Nu ska jag packa några fler prover för att sedan äta lunch med en kär vän.