Ibland är inte livet rättvist. På jobbet gråter de för att de inte tycker om sina liv och känner att de inte har något att leva för. Jag talar om de äldre som jag tar hand om. I sådana situationer känner jag mig bara hjälplös... vad ska man säga till någon som sitter och gråter och bara tycker att allt e skit, utan att verka klyschig...

Livet e inte alltid en dans på gröna rosor.. det är bara att försöka se det positiva i allt mörker och tänka på det goda i livet.

Jag har jobbat för mycket nu. Men mina tankar är kvar hos dem som gråter för att de känner sig hjälplösa och ensamma... och jag ska bli bättre på att uppskatta livet här och nu..